Alingsås tingsrätt. Muntlig förberedelse. 2002-09-26 Kl. 10:00                020930 LN

Mål nr T 879-02 Stig Lundin ./. Museiföreningen Anten-Gräfsnäs Järnväg.

Via högtalarna i väntrummet i Tingsrättens tegelbyggnad kallades parterna och åhörarna till Förberedelserum nr 1.

Där tog rådmannen Sven-Erik Gerdin emot. En notarie fanns också där för att göra mötesanteckningar.

Från AGJ kom Per-Olof Söderpalm (ordf.) och Claes Jansson (sekr.).

Rådmannen hänvisade mig och Bengt såsom åhörare till några stolar längst ned i det lilla rummet vi satt oss i. Förrättningen är ju offentlig så att vem som helst kan komma och lyssna. Dock får man som åhörare inte yttra sig.

Rådmannen började med att noga kolla behörighetshandlingarna för AGJs representanter. Per-Olof fick ta fram styrelsebeslut från 2002-04-24 som visade att han och kassören var för sig kan teckna föreningens firma. En tredje person för AGJ skulle ha varit med men denne hade fått förhinder.

Rådmannen började med att i stora drag ange vad målet handlade om: Det gäller en fordran som Stig Lundin uppger sig ha på AGJ på 420.000 kr. Stig vill dessutom ha en viss ränta samt få kronofogdeskostnader och egna utgifter betalda av AGJ.

Rådmannen hade efter att ha läst skriftväxlingen uppfattat det som att AGJ var beredd att betala skulden men att räntan skulle beslutats separat.

Rådmannen hade också uppfattat det så att AGJ hade krav på hur formerna skulle vara för återbetalningen så att det kunde redovisas i AGJs bokföring.

Per-Olof förklarade att alltsedan Ernst & Young rapporten var klar 2002-03-08 har AGJ velat betala. För andra långivare har man löst återbetalningen, visserligen i vissa fall motvilligt, med att skriva ut nya skuldsedlar och sedan betala.

Stig Lundin har inte velat gå med på en sådan lösning. I stället har man försökt få honom att skriva på en överenskommelse. Man anser från AGJs sida att man ej vill betala dröjsmålsränta eftersom man menar att AGJ inte har fördröjt utbetalningen. Man är beredd att betala 4 % ränta.

Stig menade att man tidigare följt en avbetalningsplan med 100.000 per år under år 1999 och 2000. Under 2001 skulle samma belopp utbetalts men att styrelsen då på eget bevåg frös utbetalningen utan föregående dialog med Stig. Ej heller när han säger upp lånet får han någon dialog. Stig har ansett att dröjsmålsränta skall utgå från 2002-01-01. Som en eftergift för att vissa handlingar från Stig kom sent till AGJ har han senare ändrat detta krav till att gälla från 2002-05-01. Förutom räntan för 2002 skall även 4% ränta för år 2001 betalas. Ränta för åren dessförinnan har Stig fått tidigare. Utbetalningen av detta skedde i två poster varav den ena var på 35.000 kr. Denna utbetalning har förbryllat Per-Olof och Claes. (Tittar man i den s. k. lånepärmen framgår det klart vad det är för något).

Per-Olof passar på att gnälla på tidigare styrelser: Utbetalningar har skett utan styrelsebeslut. Så har kulturen varit tidigare. Därför tillsattes en ny styrelse för att få detta ändrat.

Stig förklarade lite om bakgrunden till de stora lån som AGJ har tvingats att ta. Mest har Stig och Lennart lånat ut. Utan dessa lån kanske inte föreningen hade överlevt.

Claes Jansson sade sig ha förberett mycket underlag för dagens möte på sin bärbara dator. Men strax före mötet hade han råkat ut för en diskkrasch. Det värsta en datamänniska kan råka ut för.

Nåväl. Per-Olof sade att räntan 4% var OK. Man hade tillskrivit Stig hela året utan att få svar. Vill därför inte betala någon dröjsmålsränta.

Stig menade att den överenskommelse som man sent skickade över för underskrift var skriven så att han senare kunde riskera att få betala åter de 200.000 som tidigare amorterats. Ej heller framgick det vad ränteuppgörelsen innebar.

Claes berättade lite om att han ägnat hela vintern åt att skapa en databas och att följa Ernst & Young-utredningen. Beklagar sig över att man ej haft tillgång till den tidigare bokföringen i dataform. Att han skrivit till Stig (menar nog brevet 2002-06-14) och inte fått svar.

Stig säger sig ha svarat både skriftligt till AGJ och med mail till Claes. Mystiskt! (Stigs svar 2002-06-26 är mycket uttömmande och är på 4 sidor)

Stig ondgör sig över det sätt som Per-Olof och Claes återger historien. I vissa fall påstår man saker som inte alls stämmer med hur det gått till. Ett exempel är att man ej säger sig hittat något styrelsebeslut på lånet på spårriktaren men att Stig har angett att styrelsemötet 98-05-23 tydligt anger det formella övertagandet och att skulden för spårriktare plus spiktralla då var 620.000 kr. Stig beklagar sig över att man från AGJs sida inte velat ha någon dialog. Att hela den här affären har gjort honom sjuk och förstört en del av hans liv.

Per-Olof säger åter att 4 % är OK och att Stig kan få 420.000 kr plus räntan genast om de går till banken nu.

Rådmannen försöker lugna och säga att man ej bör göra dröjsmålsräntan till en prestigesak.

Rådmannen försöker lirka med Stig om dröjsmålsräntan. Stig är en av de få lyckliga som stämmer någon som kan få ut hela kapitalskulden. Hur starkt krav är det att få ut dröjsmålsräntan? Det är svårt att på ett sådant här förberedande möte få fram den absoluta sanningen i målet. Svårt att få fram vem som har rätt och fel. Så sade rådmannen som vid detta möte mest försökte få parterna att förlikas än att gå igenom de handlingar som båda parter lämnat in. Det är väl först om målet går vidare som man lägger mer tid på inläsning av målet. I de flesta fall sker än förlikning dessförinnan.

Per-Olof säger att man ej försökt lura någon. Han berättar om revisorernas ständiga klagomål på att formalisera lånen. Per-Olof hade Ernst & Young utredningen med sig och citerade ett uttalande som revisorn Sven-Erik Björklund gjorde 1995. Nu vill Per-Olof stryka ett streck över det som varit och betala. Ända sedan Ernst & Young utredningen var klar 2002-03-08 var man beredd att betala.

Stig menade att det hade underlättat om denna utredning hade delgetts oss andra i stället för att hålla den hemlig.

Stig menar att det är viktigt att fastlägga att det verkligen är en skuld i lagens mening.

Stig påpekade nu de andra kraven som han vill ha uppfyllda. Nämligen avgiften för kronofogden (615 kr), sin resa tur och retur från Uppsala (980 kr) samt telefonsamtal för minst 500 kr. Totalt ca 2095 kr. Stig var beredd att stryka kravet på dröjsmålsränta mot att dessa andra krav uppfylldes helt. Per-Olof menade att AGJ också haft stora egna kostnader.

Klockan var nu ung. 11.

I detta läget ansökte Stig om en kort rast för att överlägga men mig och Bengt.

Vi pratade om den uppgörelse som nu närmade sig. Stig menade att visserligen skulle han förlora 8.000 kr på dröjsmålsränta men att han annars skulle anses gniden. Det viktiga för Stig var att få rätt. Att det klart framgår att AGJ har gjort fel.

När vi samlats igen frågade Stig om det var OK att ge muntlig fullmakt att låta mig sitta med vid bordet och yttra mig. Detta gick bra. Jag tog till orda och sade ungefär så här:

Visserligen kan vi inte få det som skett att vara ogjort. Men att man borde lära sig något av det. Det finns flera föreningar som med intresse har följt detta mål.

Vissa saker borde tryckas på lite mer. Exempelvis det Stig sagt att han vill ha bekräftat att det verkligen är ett juridisk bindande lån. Är det så ? I samband med avbetalning av skulden till mig har jag pratat mycket om skuldebrev med Per-Olof. Jag menar att lån med och utan skuldebrev skall behandlas lika inför lagen. Att regler om uppsägning och avtalad ränta skall följas i båda fall.

Rådmannen instämde. Sade precis samma sak som är skrivet i de böcker jag läst att avtal till och med kan ges muntligt. Att skuldebrev kan användas och är en fördel om skulden skall överlåtas. Att skuldebrevet i sig inte är bärare av fordran. Kan det sägas tydligare. Allt snack om skuldsedlar hit och dit som Per-Olof spridit muntligt och skriftlig har varit fel.

Jag tog sedan upp hur besvärligt man har gått till väga med återbetalningen av skulder. Att man träffats för att byta postväxel mot anteckning om delbetalning på skuldsedeln. Att det enklaste vore att AGJ betalar till angivet bankgiro och använder inbetalningskvittot som allegat i bokföringen.

I den dom som skrivs ut inom någon vecka kommer det att framgå att AGJ betalar:

Pengarna sätts in på Stig postgirokonto senast siste september.

Utskriven dom kommer AGJ att använda som allegat för denna utgift ( ! ).

Domen kan överklagas inom 3 veckor. Även om man överklagar skall pengarna betalas nu.

Parterna tog varandra i hand och ca 11.30 utrymde vi salen.
 

I korridoren blev det lite eftersnack.

Saknad korrespondens.

Verkar konstigt att inte Stigs svar på Claes brev hade kommit fram. Dels skrev Stig till AGJ dels skickade han mail med samma innehåll till Claes. Måste kollas. AGJ datumstämplar ju all post och för diarium. Kan det vara den interna postfördelningen inom AGJ som klickar? Ett av de andra brev som Stig hade skickat hade tydligen Per-Olof kopia på men inte Claes. Inte undra på att man missförstår varandra om inte breven når fram. Jämför när Stigs lånepärmen lämnades över till Per-Olof via dåvarande revisorn Lennart Jideblad i slutet på december 2001. Detta exemplar lämnades tydligen vidare till Ernst & Young trots att de fick ett eget exemplar. Följden blev att ingen från AGJ tydligen hade tittat i pärmen förrän jag visade upp den på årsmötet. Det var då kassören Ylva förvånat sa "Den har jag aldrig sett". Hon fick då ett exemplar samma dag. Än mer förvånad blev jag vid första lånemötet två veckor efter årsmötet då Claes Jansson säger sig se den för första gången. Den interna kommunikationen inom AGJ verkar inte fungera alla gånger.

Jämför även då Stig och Erik S var för sig skickade mail till föreningen före årsmötet. De ville då få till sig tillskickat årsmöteshandlingarna. Inget kom och AGJs förklaring var att mailsystemet har det ibland varit fel på.

Claes databas

När vi påstår att spårriktarlånet finns med i styrelseprotokoll trodde inte Claes på detta. Han har ju scannat av styrelseprotokoll långt bak i tiden. Sedan har han sökt på ordet spårriktare och bara funnit en träff. Detta gäller ett styrelsebeslut på att man avsåg att skaffa spårriktaren.

I det underlag som Stig skickat in finns just en bilaga som visar det styrelseprotokoll då det formella övertagandet av spårriktaren finns med. Bland deltagarna vid detta möte märks Per-Olof Söderpalm.

Det är nog dags att AGJ ser över databasen eller tar sig tid att lusläsa protokollen istället. Ett tag då man förberedde sig på att pantsätta banan påstod man att det saknades ett formellt beslut om banköpet. Det visade sig finnas en mycket tydlig punkt om detta i ett styrelsemötesprotokoll.

Ernst & Young-utredningen.

Stig passar på att fråga Per-Olof om han nu kan få ta del av den. Per-Olof beklagar att han bara har ett exemplar med sig.
 

Lennart Nordh