Uppsala - Länna Järnväg (ULJ), sida 3

Järnvägsbygget förbereds

Vid järnvägsbolagets första styrelsesammanträde, vilket ägde rum den 20 movember 1874, omedelbart efter det konstituerande mötet, beslutades att koncessionsansökan för järnvägsanläggningen skulle ingivas till Kungl Maj:t. Ansökningshandlingarna avslutades med frasen "Eders Kongl. Maj:ts Allerunderdånigste och tropligtigste tjenare och undersåtar" följt av styrelsens namnteckningar.

Vid sammanträdet den 20 november 1874 omnämndes bl a att man fått in offert på begagnad räls från Norberg - Engelsbergs järnväg, vilken skulle byggas om från smalspår till normalspår. Ytterligare anbud på järnvägsräls skulle dock infordras. Man beslutade även att undersöka om Uppsala - Margretehills järnvägsbolag (UGJ) hade arbetsredskap m m till salu.

Nytt styrelsemöte hölls den 8 december 1874. Man beslutade nu att anta kapten Knut Godénius som ingenjör för järnvägsbyggnaden. Lönen skulle uppgå till 4.000 kr per år. Dessutom skulle han ha företrädesrätt till stationsinspektorsbefattning, trafikchefstjänst m m. Som teknisk rådgivare skulle major Claes Adelsköld bistå.

Det meddelades nu att Norberg - Engelsbergsbanans räls ej var att reflektera på, eftersom denna järnväg inte skulle rivas upp förrän på våren 1876. Styrelsen beslutade i stället att räls skulle inköpas från Wales genom firma Carl Setterwall i Stockholm. Man beställde 680 ton för leverans under våren 1875. Rälsen var av liknande typ som den som användes vid Lidköping - Skara - Stenstorps järnväg (LSSJ).

Koncession för järnvägen mellan Uppsala och Länna bruk beviljades av Kungl. Maj:t den 15 januari 1875. I stort skulle järnvägen få byggas enligt järnvägsbolagets önskemål, men med ett viktigt undantag - man ålades att anlägga egen station i Uppsala, i stället för att som tänkt få ansluta till SJ:s station.

I slutet av januari 1875 upprättades kontrakt med Nydqvist & Holm i Trollhättan om inköp av 2 st tanklok för 22.000 kr per styck. Ett av loken skulle levereras den 1 juni 1875 och det andra senare på sommaren. Vagnar beställdes hos AB Atlas i Stockholm, och den första vagnuppsättningen bestod av 20 st öppna lastvagnar, 2 st bagagevagnar och 3 st personvagnar.

Under våren 1875 inbjöds till teckning av preferensaktier i järnvägsbolaget. Den 15 april 1875 meddelades att aktiestocken uppgick till 1353 st aktier serie A (stamaktier) och 293 st aktier serie B (preferensaktier). Bolaget hade även beviljats ett lån på 30.000 kr ur Handels- och Sjöfartsfonden, och sommaren 1875 togs vidare ett lån på 125 000 kr i Mälareprovinsernas Enskilda Bank.

Vintern 1874-1875 var hård, och p g a snöhinder och svår väderlek kunde terrasseringsarbetena inte påbörjas som planerat. Under vintern påbörjades sålunda endast div trä-, smides- och stenarbeten. I mars 1875 insjuknade dessutom kapten Godénius, som skulle leda järnvägsbyggnaden, varför tillfällig ersättare fick anskaffas.

Den egentliga banbyggnaden påbörjades i början av maj 1875, under ledning av överingenjör Johan Danielson (1831-1901), arbetschef vid Stockholm - Västerås - Bergslagens järnvägsbyggnad och tillika nära vän med Adelsköld. Danielson hade inte möjlighet att ständigt finnas tillhands vid ULJ banbyggnad, varför den mer direkta ledningen kom att utövas av löjtnant E Poignant. Till sin hjälp hade Poignant två biträdande ingenjörer vid namn G Edling och R Fogelström. Tidvis förekom även en tredje ingenjör, H Söderbaum. Som schaktmästare hade man anställt Anders Blom, vilken närmast kom från UGJ banbyggnad vid Söderfors. Som materielförvaltare vid banbyggnaden fungerade Carl Hjort, tidigare materielförvaltare vid UGJ banbyggnad.

ULNJ