Uppsala - Länna Järnväg (ULJ), sida 4

Frågan om var järnvägen skulle sluta i Uppsala lämnades till en början öppen. Enl Kungl Maj:t beslut skulle ULJ anlägga egen station i Uppsala, men detta motsatte man sig bestämt från ULJ:s sida. Det skulle fördyra järnvägsanläggningen, och trafiken väntades inte bli av sådan omfattning att det motiverade anläggandet av egen station. Förslag om hur ULJ skulle kunna ansluta till SJ-stationen i Uppsala upprättades av ingenjör J Danielsson, och förslaget vidareutvecklades av ingenjör C F Sundberg vid SJ. Tanken var att Lännabanan skulle ha sin bangård omedelbart öster om SJ:s och UGJ:s spår, varför SJ:s dåvarande godsmagasin, som var beläget ungefär där "Upptåget" nu har sin plattform, i så fall skulle behöva flyttas.

Från SJ:s sida fanns inget större intresse för Lännabanan eftersom ULJ:s huvudsakliga godsutbyte väntades ske med UGJ. Man kunde tänka sig att anlägga ett omlastningsspår till ULJ-stationen, men knappast något mer.

Så småningom framkom ett förslag enligt vilket ULJ skulle anlägga en personplattform med ett mindre hus, på den plats där Uppsala Östra nu ligger. Man skulle även anordna spår och plattform för omlastning av gods strax utanför SJ:s område. Från ULJ:s sida var man dock rädd för att det skulle bli lång väg för resenärerna att gå från SJ:s stationshus till ULJ:s personplattform om de måste gå via järnvägsövergången vid Vaksalagatan. Man föreslog därför att en enklare gångbro skulle anläggas, på SJ:s bekostnad, från stationshusets norra gavel över SJ:s och UGJ:s spår fram till ULJ:s personplattform.

I övrigt hade man bestämt att en större station skulle anläggas vid banans slutpunkt, Länna. En mindre station skulle finnas vid Bärby och en anhaltstation med stickspår vid Sadelmakaretorp (senare benämnt Marielund).

Från befolkningen utmed järnvägen framkom tidigt önskemål om att anhaltsstationer även skulle inrättas vid Årsta, Skölsta, Locksta och Gunsta. Till en början avvisade ULJ dessa önskemål, men redan innan järnvägen öppnades bestämdes att vissa tåg skulle få stanna vid Gunsta. Vid Årsta skulle en anhalt kunna anläggas om de närboende tecknade aktier för motsvarande belopp i järnvägsbolaget.

ULJ banbyggnad bedrevs med stor intensitet under sommaren och hösten 1875. Arbetsmateriel köptes till viss del begagnad från UGJ banbyggnad, och även en del av de s k rallarna kom från UGJ. Arbetsstyrkan varierade mellan 300 och 400 man. Redan i september 1875 var större delen av den 20 kilometer långa järnvägen terrasserad. Rälsläggningen påbörjades i slutet av augusti och i oktober hade man nått Länna. Förgrusningen av banan var klar vid jultiden 1875, och målsättningen var då att redan under kommande vinter kunna använda järnvägen för malmforsling till Länna. Grus togs från järnvägens grustag, beläget på torpet Marbackens ägor strax invid Selknä.

Provisorisk godstrafik

Provisorisk godstrafik mellan Uppsala ooch Länna påbörjades i januari 1876. Taxan bestämdes till 1,5 gång UGJ taxa. Den
tillfälliga trafiken rapporterades vid ULJ bolagsstämma den 25 april 1876 ha inbringat sammanlagt 11.350 kr brutto.

Hur ULJ station i Uppsala skulle utformas var ännu på sommaren 1876 inte klart i detalj. ULJ begärde då hos Kungl Maj:t att
den i planen upptagna dyrbara gångbron över bangården skulle få ersättas med en enklare bro. Vidare ville man att SJ skulle
bekosta delar av de spåranläggningar som erfordrades för omlastning o dyl. SJ förklarade att man kunde tänka sig att stå för
kostnaderna för vissa anläggningar i Uppsala mot att ULJ eller UGJ betalade en årlig avgift på 1.000 kr. ULJ beslutade i
september 1876 att acceptera SJ:s erbjudande beträffande anläggningarna i Uppsala. Samtidigt bestämdes att ULJ utöver den
årliga avgiften på 1.000 kr skulle betala 1.500 kr per år för transitotrafikens skötsel.

ULNJ